”Att ta klivet och bli en byggande arkitekt är för mig ett sätt att bredda min yrkesroll. Jag vill förstå mina kunder bättre och det gör jag bäst genom att själv agera som byggherre.”

Varför vill du ”bygga själv” och varför blev du med i föreningen Byggande Arkitekter?

Min partner i företaget Lis Kjaer kom med idén. Hon hade i ett privat sammanhang fått frågan från en samhällsplaneringschef i en kommun Södermanland. ”Vill inte ni som arkitekter bygga hos oss?” Parallellt med detta var vi på en temadag om arkitekter i developerrollen ordnad av Staffan Carenholm m.fl. Jag nappade på idén och vi båda tyckte att det var en spännande utmaning att komma högre upp i näringskedjan och ta ett större ansvar. Vi sökte upp chefen och vi blev inbjudna till ett möte. Vi fick ett mycket positivt bemötande och fick senare en markanvisning.

Vilka extra kunskaper och eventuellt egenskaper anser du behövs för att man som arkitekt ska lyckas ta en större roll, tex vara sin egen byggherre? 

Det viktigaste kunskaperna handlar om ekonomi och affärer. Du måste nog vara intresserad av affärer, vara lite riskbenägen och vara extra tålmodig. Projektutveckling tar tid. Det är ett hantverk att göra rätt saker i rätt tid. Den sak är att rita ett attraktivt boende, men hittar du ekonomin i projektet och en finansiering som fungerar går det inte att genomföra.

Ge en kort beskrivning av ett (eller ett par) av dina färdigställda och/eller ”på ritbordet”-projekt?

Vårt första Byggande Arkitekter-projekt var i en Trosa. Vi blev erbjudna en markanvisning på en tomt med en lagakraftvunnen detaljplan. Här fanns en byggrätt för ca 20 bostäder i 5 huskroppar. Vi tog fram ett förslag med 4 bostadsrättslägenheter per byggnad. Vi hittade en partner som hade ansvar för finansiering och upphandling av en TE samt för övrig projektledning under byggtiden. Vi ritade bygglovshandlingarna men vår TE använde en egen arkitekt för bygghandlingarna. Vår roll var beställarens och hade synpunkter och förslag på de handlingar som togs fram m.m.

Vårt andra projekt var i Nyköping. Vi samarbetade med en annan partner. Hans roll var att hitta en tagare till projektet som omfattade ca 140 hyreslägenheter. Vi tog fram program- och bygglovshandlingar. Vår partner hittade en tagare som han hade en pågående affärsrelation med. Tagaren ville inte ha med oss som partner och vi sålde vår del av projektet till vår tidigare partner och tagaren. En TE anlitades som blev vår beställare för att ta fram system- och bygghandlingar. Vi var med från ax till limpa men tyvärr inte som byggande arkitekt hela vägen.

”Det har varit viktigt för mig att förstå att det finns ett projekt långt innan det första strecket är draget och långt efter bygget är klart. Vill man ha stort inflytande måste man vara där från början till slut och vara beredd att ta risk.”

Vad skiljer det här projektet/projekten från ”ett vanligt” arkitektuppdrag? 

Vi är med i styrelserummet och diskuterar övergripande strategiska frågor och projektets ekonomi. Vi tar själva en ekonomisk risk med en möjligt uppsida. Vi får en helt annan inblick i projektets alla dimensioner.

Vad har du lärt dig från projekt där du arbetat som byggande arkitekt?
Gärna både positivt och det som varit svårt.

Vi har fått en inblick i de risker som finns i ett projekt och vilken betydelse arkitektens arbete har i relation till andra viktiga frågor.
Projektens ekonomi handlar inte lika mycket om arkitektur som om nyckeltal och marknad.

På vilket sätt tror du att arkitektrollen har förändrats om 10 år?

Om vi som arkitekter utökar vår kompetens med projektekonomi och affärsstrategi kan vår övergripande förståelse för projektens värden kunna användas i större utsträckning. Jag tror att arkitekter har möjlighet att utnyttja sin kompetens i affärerna och kunna vara med och få en ersättning som på ett annat sätt speglar värdet av det arbete vi gör. Förutsättningen för detta är att vi är beredda att ta större ansvar och ekonomisk risk.

Och till sist, om du får drömma, vilken typ av egen regi-projekt bygger du då?

Ett mindre projekt där arkitektonisk kvalitet efterfrågas. Att genomföra projektet tillsammans med en kunnig byggare med skickliga hantverkare.

Larsson Arkitekter

Kontaktperson: Jerker Larsson, chefsarkitekt, VD
Arkitektkontor: Larsson Arkitekter
Ort: Stockholm
Kontoret startade: 1958, om BLP (Bosta+Larsson+Petersen) Arkitekter