”Vi ville ta kontrollen själva över byggprocessen för att kunna utmana förutfattade normer och byggmetoder, och samtidigt utveckla en spännande arkitektur.”

Varför vill du ”bygga själv” och varför blev du med i föreningen Byggande Arkitekter?

Vi ville ta kontrollen själva över byggprocessen för att kunna utmana förutfattade normer och byggmetoder, och samtidigt utveckla en spännande arkitektur. Vi ser arbetet med våra egna projekt som en lärandeprocess i företaget där vi höjer kompetensen kring byggprocesser generellt, men där vi också tar oss tid att undersöka och studera detaljer och byggsystem. Det gör skillnad i andra projekt vi ritar också, att man kan prata om allt från fastighets- och exploateringsekonomi till hur ett material bäst möter ett annat, och det uppskattar våra beställare. Vi ser Byggande Arkitekter som ett bra nätverk för att dela kunskap och inspiration och de utbildningar vi deltagit i har varit bra anordnade och med fokus på just vår roll som byggande arkitekt.

Vilka extra kunskaper och eventuellt egenskaper anser du behövs för att man som arkitekt ska lyckas ta en större roll, tex vara sin egen byggherre? 

Man måste vara ödmjuk över att det är många olika delar att jonglera samtidigt och balansera för att få ihop ett bra projekt. Själva gestaltningen och utformningen brukar ofta komma ganska lätt för oss arkitekter, men när man utöver det måste hantera finansiering, kalkyler, upphandlingar, avtalsskrivningar och förhandlingar så är det lätt att man känner sig överrumplad. Det är viktigt att ta in rätt kompetens när man får vatten över huvudet, då det ofta är mycket pengar i rörelse och många olika intresseparter. Det krävs också att man kan kommunicera sitt projekt rätt till olika parter för att navigera sig igenom från början till slut.

Ge en kort beskrivning av ett (eller ett par) av dina färdigställda och/eller ”på ritbordet”-projekt?

Vi slutförde vårt första projekt i egen regi under hösten 2019, där vi uppförde tre stycken kedjehus byggda från en hållbarhetstanke på en kvarbliven tomt vid foten av ett friluftsområde i centrala Luleå. Processen var långt ifrån utan fartgupp, men slutresultatet blev vi mycket nöjda över och projektet har väckt uppmärksamhet i både fackpress och genom TV-programmet ”Hemma hos arkitekten” på SVT. Vi har påbörjat processen för vårt andra projekt där målet är att skala upp storleken för att dra nytta av lärdomarna från vårt pilotprojekt. Just nu väntar vi på att ta emot svar på en markanvisningsansökan vi skickade in i slutet av 2020.

”Man måste vara ödmjuk över att det är många olika delar att jonglera samtidigt och balansera för att få ihop ett bra projekt.”

Vad skiljer det här projektet/projekten från ”ett vanligt” arkitektuppdrag? 

Att hålla i processen själv innebär att man har makten att ta beslut som ofta faller utanför ens roll som konsult. Det innebär samtidigt att man ställs inför nya val där saker som projektekonomi ställs mot materialkostnader och utförande. Man får större möjligheter att styra det slutliga resultatet vilket gör att man kan testa lösningar som inte alltid går att övertala en beställare till att använda.

Vad har du lärt dig från projekt där du arbetat som byggande arkitekt?
Gärna både positivt och det som varit svårt.

Väldigt mycket om byggnadsprocessen som man inte tidigare hade kommit i kontakt med särskilt mycket, t.ex. finansiering och projektkalkyler eller juridik kring fastighets- och entreprenadavtal. Då vi använt projektet som ett fortbildningstillfälle gavs också utrymmet att läsa på om olika metoder eller material. En konkret sak som vi lärt oss från vårt pilotprojekt är att tidsplaneringen blir väldigt viktig även för ekonomin och att det är bra att planera in en tidsbuffert för eventuella förseningar. En tröskel som många ser som ett hinder för att dra igång med ett eget projekt är nog finansieringsdelen, och där är vårt råd att man börjar i liten skala för att prova på rollen, för att sedan skala upp. Att planera ett större projekt i etapper ger fördelar ekonomiskt då man inte behöver lyfta en större kredit på en gång, utan man kan använda förtjänsten från den första etappen till att finansiera nästa etapp.

På vilket sätt tror du att arkitektrollen har förändrats om 10 år?

Jag hoppas att vi ges större makt i samhällsbyggandet, vilket behövs för att kunna möta alla utmaningar kring klimatet och bristen på bostäder, så att den byggda miljön blir både långsiktigt hållbar och full av kvaliteter för slutanvändarna. Det kräver dock att vi som kår tar ett ansvar och driver dessa frågor i de projekt vi hanterar, både stora och små.

Och till sist, om du får drömma, vilken typ av egen regi-projekt bygger du då?

Vår grundidé när vi startade vårt utvecklingsföretag Eljest AB var att bygga hållbara bostäder i vår närmiljö som skulle kunna agera som en inspiration och visa att kvalitativ och hållbar arkitektur inte behöva kosta mer än ”standard”. Ett sådant projekt skulle kunna vara ett blandat program där man inrymmer ett eget kontor tillsammans med bostäder eller andra lokaler för att kunna använda resultatet till att visa beställare och beslutsfattare vår syn på arkitekturen och samhället.

Företaget

Kontaktperson: Albin Grind, arkitekt och delägare
Arkitektkontor: Nordmark & Nordmark arkitekter
Ort: Luleå
Kontoret startade: 2011