”Det är viktigt att förstå affären. Inte bara sin egen affär, utan hela affären i ett projekt. Konsultens, beställarens, entreprenörens, finansiärens och inte minst slutkundens affär.”

Varför vill du ”bygga själv” och varför blev du med i föreningen Byggande Arkitekter?

Vår ambition när vi var med och startade föreningen var att genom egen regi-projekt realisera arkitektoniska idéer och hållbarhetsinnovationer i byggandet som annars inte ges utrymme. Men också att utveckla Inobi och våra medarbetare genom att tillsammans med branschkollegor i föreningen lära oss mer om fastighetsutveckling och fastighetsekonomi. Det finns en stor potential för arkitekter att ta ansvar i fler faser i byggprocessen, och den potentialen ligger helt i linje med Inobis affärsidé och värdegrund.

Vilka extra kunskaper och eventuellt egenskaper anser du behövs för att man som arkitekt ska lyckas ta en större roll, tex vara sin egen byggherre? 

Det är viktigt att förstå affären. Inte bara sin egen affär, utan hela affären i ett projekt. Konsultens, beställarens, entreprenörens, finansiärens och inte minst slutkundens affär. Det krävs ett intresse för den helheten och en vilja att ta ansvar. Därutöver behövs, som i all innovativ verksamhet, nyfikenhet, goda idéer och en enorm envishet.

Ge en kort beskrivning av ett (eller ett par) av dina färdigställda och/eller ”på ritbordet”-projekt?

I egen regi har vi initierat Byggemenskapen Ärlan som är ett flerbostadshus med ett 40-tal lägenheter. De boende är med och utvecklar de bostäder de själva ska bo i och projektet beräknas byggstarta tidigt 2021.
Vi har också i egen regi byggt ett BRF-projektet Tångeröd Ängshusen på Tjörn om 16 lägenheter som färdigställdes 2018 med stomme i massivträ, byggnadsintegrerade solceller och annan klimatsmart teknik.

”Att utveckla en byggemenskap med en grupp privatpersoner som är med och delar byggherrerollen innebär ytterligare en utmanande dimension.”

Vad skiljer det här projektet/projekten från ”ett vanligt” arkitektuppdrag? 

Att vara projektens beställare innebär helt andra uppgifter än att bara vara projektets arkitekt. För kontoret innebär det viktiga ansvar kring projektledning, finansiering och byggnadsekonomi. Att därtill utveckla en byggemenskap med en grupp privatpersoner som är med och delar byggherrerollen innebär ytterligare en utmanande dimension. Det byggda resultatet innehåller också ofta sociala, ekologiska och arkitektoniska värden som inte alltid ryms i traditionella uppdrag.

Vad har du lärt dig från projekt där du arbetat som byggande arkitekt?
Gärna både positivt och det som varit svårt.

Vi har som byggande arkitekter ställts inför alla de utmaningar och svåra beslut som våra egna beställare vanligtvis möter. Det har gett oss en enorm kompetensutveckling, och en viss ödmjukhet. Den viktigaste lärdomen är förmodligen att det inte går att genomföra alla goda idéer på en gång. Världen får förändras en innovation i taget.

På vilket sätt tror du att arkitektrollen har förändrats om 10 år?

Tio år är inte så lång tid i vår bransch, men kanske går utvecklingen mot en differentiering mellan dels ett rationellt och effektiviserat projekterade och dels en breddad och mer strategisk arkitektroll som kräver kompetens inom kompletterande områden, som tex fastighetsutveckling och projektledning. Vi vill vara med och tillföra värden i dessa strategiska och ofta tidiga skeden. Att genomföra projekt i egen regi är ett bra och väldigt roligt sätt att göra det.

Och till sist, om du får drömma, vilken typ av egen regi-projekt bygger du då?

Vi vill fortsätta att hitta våra egna infallsvinklar på arkitektur, stadsutveckling och hållbarhet. Vi vill genomföra projekt som utmanar oss, som vi själva tror på och som vi kan vara stolta över. Det kan egentligen vara vilken typ av projekt som helst, stort som smått, men vi ser framför oss att vi kommer initiera många byggemenskaper och att vi även på andra sätt genomför socialt och ekologiskt hållbara bostadsprojekt.

Inobi AB

Kontaktperson: Magnus Pettersson, VD
Arkitektkontor: Inobi AB
Ort: Göteborg
Kontoret startade: 2010